sitter och läser "en filosofi för fotografin" av Vilém Flusser.

"bilder är signifikanta ytor. I de flesta fall betecknar de någonting "därute" och avser att göra detta föreställbart för oss genom att abstrahera det, genom att reducera dess fyra dimensioner. Denna specifika förmåga att abstrahera ytor från rum-tiden "därute" kan kallas för föreställningsförmåga. Det är förmågan att producera och dechiffrera bilder. förmågan att kodifiera fenomen med hjälp av två-dimensionella symboler, och därefter avkoda dessa symboler."

"om vi vill ge innebörden ett djup måste vi låta blicken vandra över bildens yta och därigenom rekonstruera de abstraherade dimensionerna."

jag gillar det.