tänker,

tänker mest på allt.
men ändå inte.

försöker komma underfund med saker som verkar vara omöjliga.
verkar vara omöjliga att både tänka på och komma underfund med.

tankar som ibland skrämmer mig intar min hjärna och bofäster sig där. alldeles för länge.
som att jag skulle tänka så om dig, du som bara tänker på allt annat.

känns konstigt att jag ibland inser hur rätt det är, hur bra det skulle kunna bli. hur mycket bättre.
känns konstigt att det kan gå över lika fort. lika fort som det börjar igen. låter som en sjukdom.

bara tänker på den där fågeln, som flyger högt däruppe. jag skulle bara varit rädd för att ramla ner.
inte alls känna mig fri.